Jäklar vilken dag! Har jobbat en heldag för första gången på MYCKET länge. Jag har haft lyxjobb sen förra sommaren vilket har innebärt korta dagar, men nu är det slut på det roliga! Tjänar dock mer pengar, mycket välkommet!

När jag slutade jobba så blev det till stallet för en ridtur på Lukas. Gallan kändes hyfsad, så vi for ut på heden för att galoppera lite. Jag var inte jättesmart. Första galoppen på heden för i år. På en häst som stått två dagar. På ett vanligt rakt bett. Att jag dessutom tänkte stå i fältsist gjorde att det gick något fortare än jag planerat. Vi galopperade över två isfläckar i farten bland annat. Inte planerat! Lukas slutade dock aldrig spetsa öronen och var jätteglad över att få komma ut i skogen. Så enligt Lukas är han frisk som en nötkärna!

Väl hemma så var gallan nästan borta. När jag tog in hästarna var den tillbaka lite men inte så farligt. Så Lukas har övertygat mig, vi far till Vännäs och tävlar i helgen! WOHO!

Den här dagen blev snäppet bättre då det kommit in cash på mitt konto! Så jag kunde betala min räkning och drämma in 1500 kr på tdb-kontot, så nu kan vi tävla ett meeting till, woho!

Jag är sjukt taggad över denna sommar, det kommer bli grymt!

Täcken är en fråga som alltid diskuteras. Vissa tycker att folk är knäppa som har hästarna utan täcken när det är -20 grader, när andra har 4-5 täcken på. Hur ska man då täcka hästen?
Det är högst induviduellt! TITTA på hästen. Är det -20 grader, hästen har ett vintertäcke och ser nöjd och glad ut? Då är den också det. Står den dock med lågt huvud och skakar, lägg på ett täcke till. Jag har tre olika hästar i stallet. 

Iris med björnpäls som tål kyla, men INTE tål att bli blöt. Blir hon blöt på ryggen får hon så ont att hon knäar och hon har faktiskt fått korsförlamning på SOMMAREN då det har regnat och hon har blivit blöt. Så jag är fruktansvärt noga med att täcka henne. Hon har regntäcke även på sommaren vid risk för nederbörd.
Berra som är helrakad och går med ett 350 gr vintertäcke även om det är -30 grader och blåser och är väldigt nöjd med livet.
Lukas som helst stannar inne om det är kallare än -15, även om han har 1000gr täcke på sig.

Idag har vi haft 13 grader varmt, sol och blåst. Berra har gått naken(vilket han gjort i någon vecka), Iris och Lukas har för första dagen fått ta av sig sina 150gr respektive 200gr-täcken och gått med ett ofodrat regntäcke. Nog hade dom kunnat gå nakna också, men personligen vill jag inte gå i t-shirt än, då tror jag inte att mina lite känsliga hästar vill vara helt nakna heller. Eventuellt Iris, men hon har så lite päls att jag inte är helt säker.

Så jag tar det säkra före det osäkra. Även när hästarna hade 200gr och 150 gr täcken(till mitt på dagen idag, då jag bytte) så svettades dom inte. Iris var snäppet varmare än Lukas, men hon såg inte ut att tycka att det var för varmt. Hästarna har både skugga och vatten i hagen och har all möjlighet att svalka sig. Men fryser dom så har dom inte möjlighet att värma sig på samma sätt. När jag kom till stallet hade Lukas sitt 150gr-täcke. Inte stod han i skuggan inte. Han låg och njöt mitt i hagen! 

Skulle Berra ha haft ett täcke idag så hade han plockat av sig det. Han skulle ha tyckt att det var för varmt! 

Så slutsatsen är att hästarna är hemskt olika. Ras, underhudsfett, päls, känslighet osv påverkar. Lika som för människor. Vissa går i tshirt när andra fortfarande har långkalsonger på sig.

Men bland det värsta jag vet är när folk säger - Hästarna skakar inte för att dom fryser, dom gör det för att hålla värmen. Men hallå!? Om du huttrar och skakar, fryser inte du då!?

Idag har jag gjort extra fint i stallet på morgonen. 

Sen red jag ut Iris med Tomas som körde Berra. Direkt när vi kom till rakbanan började Iris galoppera och vägrade sakta av förrän vi var på toppen av backen efter skjutbanan. Det är cirka 3 kilometer. Iris kändes faktiskt jättefin, min lilla tokfia! Vi vände och Tomas fortsatte hela vägen till Ljusvattnet, så vi hann skritta ungefär 3 km innan Tomas och Berra hann ikapp. Berra hade tydligen gnäggat hela vägen till Ljusvattnet, stackarn! Inte lätt att vara själv i stora skogen.. När Berra kom ikapp så travade vi hem.
Sista biten skulle vi jogga över en åker, som var väldigt jordig/lerig. Iris fick dock lite fnatt och började galoppera och bocka. Jag kunde inte sakta av, för då skulle Berra försvinna för långt iväg, så det var bara att håla i sig och galoppera på.. Knäpp-Iris! Väl hemma på gången så var hon heeeelt slut. Hon får skylla sig själv om hon ska hålla på och hitta på hyss!

Lukas galla är bättre idag, men inte helt bra. Så just nu känns helgens tävling 50/50. Men jag ska rida imorgon och se hur det ser ut. Vi var ut på en promenad idag i alla fall.

Jag skulle nästan ha klonat mig känner jag. Nu blev jag erbjuden den fjärde arbetsintervjun på en vecka! Helt dött på jobbfronten i två månader och sen är det fullt ös när jag väl får ett jobb. Nu är jag bara lite ledsen över att jag redan har ett jobb, då detta var i bureå..! Jag hade alltså sparat 6 mil resväg om dagen. cirka 30 mil i veckan, 120 i månaden. (Jag kan hålla på hur länge som helst.) Det är alltså nästan 2000 kr i månaden i soppapengar. GAH!!!!! Och eftersom jag redan börjat på det andra jobbet så kan jag inte direkt sluta efter en dag. Det känns fan inte okej. 

Färdiggnällt. har nyss varit och lindad benen på min porslinshäst. Håll en tumme för att han är kalasfin i benet imorgon! Sen ska jag slå in hela hästen i bubbelplast resten av tävlingssäsongen.

Igår var jag ganska nöjd med livet, Hästarna var kalasfina, vädret underbart och allt var king.

Idag har det blåst som satan och varit typ 5 grader varmt halva dagen. Lägg på duggregn. Dessutom så är Lukas halt. Eller, han var det imorse, är det dock inte längre, vad jag kan se. Dock har han en hård galla ovanför ena framkotan. Dock kylde Johanna den på förmiddan, jag linimenterade + magnetbehandlade mitt på dagen. Sen blev det promenad + kylning och ikväll ska jag dit och linda på back on track. Imorgon ska jag ta en promenad på förmiddagen och eventuellt skritta ut en sväng på kvällen. Skulle det inte gå till sig så blir det inget Vännäsmeeting i helgen.

Det ser inte ut att vara något farligt alls och jag tror att vi kommer kunna tävla i helgen. Förra gången Lukas var lite halt och det inte såg så farligt ut visade det sig dock vara en muskelbristning och han var borta nästan två månader. Händer det nu igen så kommer jag att dö, tävlingssäsongen har ju äntligen börjat!

Men, jag ska inte bekymra mig mer föränn tidigast imorgon. Kloka ord från Marre; än är det bara måndag!

I övrigt så har jag jobbat första dagen på nya jobbet, det gick bra. Jag kommer nog ha ett råchill sommarjobb känner jag! Jag ska dessutom sluta äta godis för alltid, Nutrilett crunchy bar ska det bli i fortsättningen, dom är helt sjukt goda!

Det är mycket i veckan, så skriver ihop en liten planering. Det kommer nog att komma mera jobb förhoppningsvis.

Måndag: Jobb på nya jobbet (Coop i Lövånger) 7-14. Rida ut Lukas på heden och galoppera och klättra lite!
Tisdag: Jobb? Uteritt på Iris. Lugn tur på Lukas/vila
Onsdag: Jobb? Markarbete/Hoppning på Lukas
Torsdag: Kolla på lite träningstävling, sen en sväng till Luleå. Dressyr eller uteritt på Lukas
Fredag: Rida kort dressyrpass på Lukas på morgonen, packa klart inför Vännäs. Trav i Boden med Berra på kvällen. Eventuellt så far jag till Vännäs mitt i natten, vi får se!
Lördag-Söndag: Tävling i Vännäs!

Iris & Lina var med i gruppen efter, här kommer en liten film!

Iris har alltså sett hinder 2 gånger i år och är inte i kondition, så hon var riktigt trött sista biten. Men i övrigt tycker jag att det gick bara bra! Iris behöver mycket mer styrka i galoppen för att orka ordentligt men kämpar på och tycker att det är roligt!

Idag har det fått bli hoppträning för Erica Sjöström. Till och med på hemmaplan! Ruskigt skönt att kunna skritta till träning för en gångs skull! Lukas kändes kalasfin, lite tjorvig i vänstergaloppen bara. Vi avslutade med en bana på 110 cm, vilket kändes lätt. hade jag inte instruerat under hinderhöjningen och räknat hål själv hade jag trott att banan låg på 1 m. Så den här känslan ska vi spara till nästa helg då det är tävling i Vännäs!

Det enda negativa med denna träning är att det blev lite väl lång väntan bara, annars är jag toknöjd!

När vi hoppade näst sista rundan(på cirka 90 cm) så tyckte Erica att det såg väldigt proffsigt ut, vilket jag kan hålla med om, det kändes busenkelt!

Jag har använt 3 sorters hjälptyglar; vanlig inspänning vid longering, gummisnodd och graman.

Vanliga inspänningstyglar var jag personligen inte så förtjust vid, har använt dom 2-3 gånger bara så kan inte riktigt göra en utvärdering. 

Gummisnodd är jag inte alls förtjust i. Det känns som att man hela tiden har ett konstant tryck när man rider med den. Även när hästen gör rätt så ger den inte riktigt efter. Dock har jag använt den när jag har kört och inte kan påverka hur hästarna går. Dock har jag tyckt att det är bättre att dom går lite för djupt och lite bakom hand än men huvudet uppe bland stjärnorna, så det har blivit en liten kompromiss.

Graman är jag hemskt förtjust i av den anledningen att man kan använda den när den behövs och sen ge efter. Till exempel när jag rider dressyr på Lukas kan jag behöva den i vänstergaloppen då han kan bli lite stark. Så 95% av ridpasset hänger den löst, men när vi galopperar i vänster varv använder jag den. Om Lukas slår ifrån i tex traven så tar gramanen emot lite och Lukas går då tillbaka till arbete direkt. Jag tycker att den är suverän som hjälpmedel. Man ska självklart sträva efter att hästen går lika utan graman, vilket brukar komma ju starkare hästarna är.

Jag rider dessutom i princip alltid ut på graman. På Lukas kan jag då rida på ett rakt bett och använder gramanen som extra broms när vi galopperar. Utan graman får jag rida på jaktkandar och får en spänd häst med hög nacke. På enkelbett och graman får jag en jätteavslappnad häst i traven som tar jämt stöd på bettet och i galoppen så vågar han slappna av och inte bara studsa.

På Iris har jag gramanen ute då hon kan få lite frispel när vi galopperar och kastar upp huvudet, studsar och drar järnet. Med gramanen får jag bort ett kastande huvud som åker upp bland stjärnorna och har dessutom en chans att bromsa. Hon går på ett smalt tvådelat bett.

Sammanfattningsvis har gramanen hjälpt mig och Lukas enormt mycket men vi strävar efter att han ska gå lika klockrent utan graman som med.

Ytterligare en känslig fråga i mångas ögon - bett.

En del är otroligt envisa med att alla hästar ska ridas på enkelbett i alla situationer vad som än händer. Det håller jag inte alls med om. Man ska alltid sikta mot att ha hästen så lydig och lyhörd att man i alla situationer kan ha enkelbett, men det fungerar inte alltid.

Jag använder Lukas som exempel. Just nu rider jag dressyr på ett vanligt rakt bett. Lukas lyssnar bra och trivs med det. Dock blir han för stark när vi är ute och galopperar, vilket resulterar i en dragkamp. Just nu är han dock inne i en bra period och fungerar ute på rakt bett + graman, då har jag gramanen "spänd" när vi galopperar och lös i andra gångarter. I vintras var han dock crazy-bananas ute. På ett rakt bett fick jag ligga och slita för att ha en chans att få stopp på honom. Så då red jag på jaktkandaret istället. Och fick en betydligt mer harmonisk häst som lyssnade på mina hjälper.

Samma sak kommer till hoppning. På jaktkandaret lyssnar han hela tiden på mig, väntar på mina signaler och det blir lugna rundor på bådas villkor. Skulle jag stoppa in ett enkelbett så skulle det gå mycket fortare, jag skulle inte alls ha samma kontroll och det skulle inte alls se bra ut. På en linje skulle jag garanterar behöva slita tag i honom för att inte krascha i nästa hinder. Så vad är att föredra? Ett skarpare bett, rida med en mjuk hand och ha en uppmärksam häst. Eller rida på ett snällare bett, men behöva slita tag i hästen för en reaktion och mest troligt ha en stressad häst?

Så slutsatsen jag vill dra är att man måste anpassa betslingen till vilken situation man är i. Jag eftersträvar alltid att ha en häst som är lätt i munnen och lyssnar på mig i alla situationer utan att jag ska behöva ta i med all min kraft.

Tyvärr ser man på till exempel vissa hopptävlingar hur vissa har "för snälla" bett på sina hästar. Hästarna rusar iväg på linjer och ryttarna sliter i dom för att få tillbaka dom, och inget händer. Eller, vissa smarta hästar sliter ner huvudet och drar sin ryttare ur balans, vilket inte heller blir så bra. I en sån situation är det kanske inte dumt att betsla upp lite och få en mer harmonisk ritt. Detta kanske inte fungerar på alla hästar heller, men mest troligt på ganska många!

Vilket bett ska man då välja om man ska betsla upp? Det är bara att prova tills man hittar något som hästen trivs på. Jaktkandar är ganska skarpt, men många hästar trivs på det. Pelham eller babypelham med delta eller dubbel tygel? Gag? Det finns bett i all oändlighet, det gäller bara att hitta ett som både du och hästen trivs med.

Jaha. NU hade denna dag kunnat få ta slut, jag har inget mer att göra. Alla hästarna i stallet har redan rört på sig så där kan jag inte göra något mer.

Jag red dressyr på Lukas idag. Det kändes okej. Han lyssnade fint och gjorde som jag sa, men det hade varit roligt med det lilla extra. Vi jobbade mycket med galoppen idag i alla fall. Lite skänkelvikning i galopp längs långsidan, vilket gick helt okej. Sen jobbade vi med byten på en åttavolt. Han la in ett travsteg i varje "byte" som vanligt, men det som var mycket positivt var att han inte kastade sig iväg i den nya galoppen eller inte heller blev stressad. Bara det är en vinst! Sen jobbade jag lite med den förvända.

I höger varv gör jag en volt tillbaka i hörnet på en långsida och bryter av innan nästa hörn så att det hela är enkelt. I den förvända högergaloppen kan han dock utan problem ta kurvorna, men det sparar vi lite till senare. I vänstergaloppen så red jag i högervarvet och när vi kom till ena hörnet fattade vi vänster galopp och galopperade till nästa hörn för att göra det riktigt enkelt. Vi gjorde dock en volt tillbaka i slutet, woho! Tidigare han han brytit av till slängtrav direkt han har känt att vi vänder tillbaka lite.

Så det här ridpasset får sammanfattas med att han var lugn nästan hela tiden i galoppen. Han har något spöke i huvudet dock och kan inte lägga en volt i vänster galopp på den övre delen av ridbanan utan att stressa iväg och skjuta ut bogen. Men det kommer nog senare. Dessutom kan gramanen hänga löst även i vänstergaloppen under större delen av ridpasset, så det händer saker, även om det går sakta.

Det som känns "sämst" just nu är traven. Han vill inte riktigt vänta på mig och slappna av och vila på steget, utan har hela tiden bråttom framåt. Även mot slutet av ridpasset är han inte helt tillfreds i traven, även om det går att korta honom och trava i riktigt lugnt och samlat tempo så är han inte riktigt där jag vill ha honom. Vi får helt enkelt nöta vidare!

Idag blev det markarbete i Bersan för Lukas! Travbommar och galoppbommar på volt började vi med. Galoppbommarna i vänster varv var as-svårt tyckte Lukas, men mot slutet av passer gick det bra, duktig kille!

Sen körde vi en övning på ena långsidan. Det kom ett räcke fort, sen travbommar på mitten, ny galopp och ett till räcke. I högervarvet skötte han sig kalasbra, jag är sjukt imponerad. I vänster varv ville han kasta sig över det första räcket lite. Jag tror inte riktigt att Lukas litar på sig själv, han tror nog inte att han orkar över i vänstergaloppen om han tar det lugnt. Men vi får nöta vidare!

Det sista vi gjorde var att vi hade tre oxrar längs den andra sidan. Jag har lite hjärnsläpp men jag tror att vi hade ett kort galoppsprång mellan? Haha, bra minne. I alla fall så hoppade han dom bra i bägge varv, speciellt efter jag fick till rakställningen före serien. Bästa Marre instruerade såklart!

Det här känns som ett otroligt brett ämne, men jag kortar av min åsikt lite.

Jag anser att ALLA hästar ska köras in. Vare sig du har tänkt rida dressyr, hoppning eller ska använda hästen till trav.

När ska man då börja? Så tidigt som det går! Unghingsten på mitt förra jobb blev inkörd för vagn 8 månader gammal. Dock bara i skritt och väldigt korta bitar, sen ska han få chilla till hösten då han ska tränas lite mer.

Men om man lägger på selen så fort unghästen är så grov att gjorden går att spänna så selen sitter fast är det bara ut och tömköra. I början så har hästen träns på sig, med grimma utanpå och en ledare med grimskaft i grimman. Så är det bara att tömköra så många timmar som det behövs innan man sätter dom för vagn. Det är dock extremt viktigt att folk som har erfarenhet av unghästar och inkörning är medverkande! För går det fel när hästen har vagn på sig kan det sluta mycket illa. 

Fördelen med att börja köra in så "extremt" tidigt är att unghästarna fortfarande är väldigt små och brukar oftast inte bråka så mycket, så länge dom är trygga med människorna runt omkring sig. Dom ska självklart inte belastas, utan bara dra en lätt vagn med en "lätt" person (ingen karl på 120 kg) i början. Och kanske 10-20 minuter max. När sen hästen känns inkörd så ska man inte utöka arbetet förrän efter betet som 1-åring. Men då har du en unghäst som har växt till sig och garanterat är lite kaxigare 14-15 månader gammal. Då är inkörningen på vintern som 8 månader gammal en fantastiskt bra erfarenhet att ha i bagaget.

Om du sen inte kör din häst alls efter denna inlärning spelar ingen roll. Hästen har tidigt lärt sig att lyda framåtdrivande hjälper, och förstår bettets inverkan. En sak som dom lär sig när man kör in dom är också att dom inte kan tvärvända när dom har en vagn på sig, dessutom hjälper det den naturliga framåtbjudningen väldigt bra. Du kommer ha mycket lättare att rida in hästen när det är dags för det!